Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet äter av inkomsten
Landshypotek Bank visar stora skillnader: i Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalånet, i vissa kommuner runt 3 procent.
Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader mellan kommuner
En ny analys från Landshypotek Bank visar att skillnaderna är stora i Sverige när det gäller hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till kostnader för villalån. I Stockholmsområdet kan andelen ligga runt 40 procent, medan den i vissa mindre kommuner uppges vara omkring tre procent.
Stockholmsområdet sticker ut
Enligt Landshypotek Banks beräkningar lägger ett genomsnittligt hushåll:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten på villalånet
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera mindre kommuner
I andra änden av skalan uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånet för en genomsnittlig villa i bland annat:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Skillnader även på länsnivå
På länsnivå uppges:
- Stockholms län ha högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsterna på villalånet.
- Gotlands län ligga på 23 procent.
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligga på 22–23 procent.
- Västernorrlands län ha lägst andel, med i snitt 11 procent.
Så har analysen räknats fram
Landshypotek Banks sammanställning bygger på genomsnittliga villapriser i kommuner och län (från Svensk Mäklarstatistik), samt ett antaget hushåll med två inkomster. Beräkningen utgår från:
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt SCB.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
