Osäkerhet på drivmedelsmarknaden efter störningar i Hormuzsundet

Det pågående kriget i Mellanöstern har pressat de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men priserna på olja och drivmedel har stigit och läget kan förändras snabbt. Utvecklingen bedöms kunna påverka även invånare och företag i Simrishamns kommun genom fortsatt pris- och marknadsoro.

Hormuzsundet i praktiken stängt

Energimyndigheten uppger att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor (enligt myndighetens pressmeddelande den 2 april). Myndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan behöva införas för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Effekterna märks redan på de svenska energimarknaderna genom stigande drivmedelspriser, enligt Energimyndigheten. De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Myndigheten pekar särskilt på att Europas tillgång på diesel och flygbränsle kan påverkas, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Energimyndigheten framhåller att höga drivmedelspriser i sig kan dämpa förbrukningen. Om ytterligare åtgärder skulle behövas nämner myndigheten bland annat:

• Informationskampanjer för att öka förståelsen för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Om Energimyndigheten bedömer att en akut brist riskerar uppstå och inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen beslutar om lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning under perioden 2 april–30 juni 2026, koordinerat med andra länder inom Internationella energibyrån (IEA). Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager i en samordnad avtappning för att lindra konsekvenserna på oljemarknaden när transporterna genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker lagringsskyldigheten, vilket gör att de avtappade volymerna omedelbart blir tillgängliga för marknaden. Sveriges deltagande motsvarar enligt uppgifterna cirka 14 dagars lager.

Regeringen beskriver i sin bakgrund att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet.