Ekonomisk risk kopplas till utsläpp i transport och uppvärmning

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen gäller framför allt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnader: 5–8 miljarder för ETS-flex – och ett kvarvarande gap

IVL uppskattar kostnaden/förlorade intäkten för att använda dessa utsläppsrätter till cirka 5–8 miljarder kronor. Efter denna möjlighet återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar framåt – med osäker prislapp

För det återstående gapet beskriver IVL i pressmeddelandet tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott i ESR, vilket gör tillgången begränsad och kostnaden mycket osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga EU-sanktioner kan tillkomma

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner bli aktuella, enligt IVL. Pressmeddelandet hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och anger att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.