Ny forskning om skogsägande och naturvård

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet, som även pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

Pressmeddelandet om avhandlingen publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

En del av arbetet bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskriver en stark känslomässig relation till skogen och en uttalad omsorg om naturen. Samtidigt framkommer ingen tydlig koppling mellan dessa känslor och hur skogen brukas i praktiken när det gäller att gynna biologisk mångfald.

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot i pressmeddelandet.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar besluten

Enligt avhandlingen väger sociala, ekonomiska och praktiska faktorer tungt i skogsägares beslut. Flera vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Skyddets utformning: inte bara antal hektar

Avhandlingen lyfter också att hur skyddet av skog utformas spelar stor roll. När olika policyalternativ jämförs pekar resultaten på att det inte räcker att enbart skydda stora arealer. I stället behöver skyddet i högre grad prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och sådana som hänger ihop i landskapet.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationspost omfattar arbetet delstudier i Sverige och Finland och kombinerar metoder som walking interviews, agentbaserad modellering, klusteranalys och litteraturöversikter.