Ny statistik visar både minskning och tydliga problemområden

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur utvecklingen sett ut över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinskräp fortsatt i städer, och strandskräp skiljer sig kraftigt mellan olika havsområden.

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger ungefär en av tio att de själva skräpat ner.

Skräpet i stadsmiljö har minskat med 30 % sedan 2023

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Flera plastrelaterade skräpföremål pekas ut som sådant som minskat tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp står för omkring 70 % av stadsskräpet

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 % av allt skräp
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Om snus säger Josefin Carlring i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att illustrera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana kan innebära att man passerar över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar i förbrukning – men syns inte i skräpet

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen ändå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026, och en Novusundersökning visar att få känner till den så kallade “flergångslagen”.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 visar samtidigt inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som faktiskt blivit skräp.

Stora skillnader på stränder: Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora regionala skillnader. Längs Västerhavet uppmättes 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt rapporten är:

• 55 % mer än 2024
• 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter)

Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet. Längs Östersjökusten uppges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter, vilket ligger under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.