Ny studie: dopaminläkemedel kopplas till minskad anhedoni vid depression

En studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne pekar på att ett läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom kan ha effekt som tilläggsbehandling för vissa patienter med svårbehandlad depression. Fokus ligger på symtomet anhedoni – minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – där dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt.

Pramipexol prövades som tillägg till ordinarie behandling

Forskarna har undersökt pramipexol, en dopaminagonist som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom (och även restless legs syndrome), i ett exempel på så kallad drug repurposing – när ett redan godkänt läkemedel används inom ett nytt sjukdomsområde.

”Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp”, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.

Så genomfördes studien

• Studietyp: randomiserad, dubbelblind, placebo-kontrollerad klinisk studie
• Antal deltagare: 82
• Behandlingstid: 9 veckor (pramipexol eller placebo som tillägg)
• Långtidsuppföljning: öppen uppföljning i ytterligare 6 månader för de som valde att fortsätta
• Publicerad i: Nature Medicine

Tydligare förbättring än placebo – och effekt över tid

Alla deltagare hade uttalad anhedoni. Enligt forskarna visade gruppen som fick pramipexol en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebo.

”Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen”, säger Daniel Lindqvist.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätning gav ledtrådar

Studien använde avancerad hjärnavbildning (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer, samt aktivitetsmätare för att följa vardaglig rörelse och aktivitetsnivå.

”Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning”, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.

Biverkningar och säkerhet

De flesta deltagare uppges ha tolererat behandlingen väl och få hoppade av studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, vilket ofta kunde hanteras med dosjustering.

”Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet”, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.